Blockchain är ett decentraliserat system, en kedja av block, som används för att lagra och överföra information. Detta är den korta definitionen av blockkedjeteknik. För personer som börjar sitt äventyr med kryptovalutor och blockkedjeteknik säger denna definition inte mycket. För att förstå kärnan i den här tekniken är det nödvändigt att gå lite djupare in i ämnet och förstå vilka egenskaper som gör att den här tekniken betraktas som revolutionerande. Vad är blockchain och vilken betydelse den har för finansens framtid (och till och med för hela ekonomin) får du veta i den här artikeln.
Innan vi går vidare och förklarar vad blockchain används till och hur det fungerar i praktiken, ska vi först försöka se vad termen betyder utifrån en torr, nästan boklig definition. Blockkedja, på polska kallad kedja av block, ibland även blockkedja. Det är en arkitektur för att lagra information på ett sätt som garanterar oföränderliga historiska data. Det är per definition ett decentraliserat och distribuerat register i en nätverksinfrastruktur.
Ett blockregister kan vara en distribuerad databas eller ett envägsregister för händelser. I ett sådant register kan nya block endast läggas till i slutet av blockstrukturen.
Om vi närmar oss ämnet från den praktiska sidan och inte från den teoretiska definitionen kan vi säga att blockkedjan är en digital huvudbok som fungerar som ett transaktionsregister. Oftast handlar registret om uppgifter i form av finansiella transaktioner. De enklaste exemplen är transaktioner som rör kryptovalutor, aktier eller elektricitet.
Kärnan bygger på det faktum att varje efterföljande block lagrar en irreversibel hash som lagrar information från det föregående blocket. Med andra ord utför hashen funktionen att sammanfatta det föregående blocket.
En viktig del av informationen vid sidan av hashen är tidsstämpeln, som är information om när ett visst block skapades. Hash- och tidsstämpeln säkerställer att blocken är tätt sammankopplade och att det är omöjligt att obemärkt manipulera blockkedjan.
Det är värt att notera att varje block lagrar en viss mängd data (t.ex. i form av ett visst antal finansiella transaktioner). När ett block är fullt skapas ett nytt block som följer efter.
Det utmärkande är decentralisering. Det behövs ingen central databas, ingen huvudserver, ingen dator eller någon annan teknisk infrastruktur för att systemet ska fungera korrekt. Lagrade data lagras endast i på varandra följande block. Detta innebär att transaktionerna distribueras på peer-to-peer-basis. Detta är mycket viktigt eftersom det i praktiken innebär att transaktionerna inte övervakas av en central mellanhand (även om de är offentliga).
Detta gör att blockkedjan kan betraktas som en mycket bra informationsbärare, eftersom den är en gemensam och helt transparent tillgång till data som inte kan redigeras. Uppgifterna är öppna och tillförlitliga för alla användare, vilket främjar förtroende, säkerhet och utveckling. Blockchain ger mer specifikt integritet, men detta bör inte förväxlas med anonymitet. Adresser är offentliga, vilket innebär att även om personuppgifter inte är kända, är något som kontonummer på blockkedjan offentligt och alla kan se transaktionshistoriken.
När man talar om blockchain-nätverk kan man inte låta bli att ta upp frågan om säkerhet. För att säkra transaktionsloggen i blockkedjeteknik används avancerade kryptografiska algoritmer som skyddar mot dataredigering och obehörig åtkomst. Det är teoretiskt möjligt att bryta kryptografi, men i praktiken krävs det en dator med enorm beräkningskraft.
Intressant nog har man för underhållning och vetenskapliga
ändamål beräknat att det skulle behövas en dator som är lika kraftfull som hälften av alla Internetanvändare. Oavsett vad en sådan beräkning innebär är slutsatsen en - det krävs enorm datorkraft och det finns inget verkligt hot om att hacka sig in i blockchain-nätverket. Det finns dock rykten om att säkerhetsproblemet kan komma att återkomma när kvantdatorer blir tillgängliga. Detta är dock inget som för närvarande stör säkerhetsexperter. Problemet
med kvantdatorer är snarare en melodi för framtiden.
Ur ett säkerhetsperspektiv gör blockkedjetekniken till en lösning som främjar ökad datasäkerhet. Praktiken visar att det är mycket svårare att förfalska transaktioner. För det första är det inte möjligt att ändra transaktioner (när en transaktion väl har registrerats förblir den så), och för det andra är transaktionshistoriken öppen för alla. Detta gör blockkedjetekniken till en säker och tillförlitlig metod för att lagra information.
Som en sammanfattning listar vi kortfattat de fördelar som är specifika för blockkedjetekniken:
Blockkedjetekniken är nu 20 år gammal.
Blockchain är en fråga som för närvarande är mycket aktuell och anses vara framtidens teknik. Det bör dock noteras att blockkedjans historia är längre än vad den kan verka. För första gången nämns denna typ av teknik 1991.
I det fallet använde systemet kryptografiskt säkrade blocksträngar för att lagra digitala dokument med tidsstämplar. Nästa datum i utvecklingen av blockkedjetekniken är 2000 (konceptet med en distribuerad huvudbok som säkrar tillgången till finansiella data), 2004 (utvecklingen av ett system som gör det möjligt att utbyta tokens mellan användare), 2005-2006 (konceptet med en virtuell valuta som kallas B Gold och b-money).
Alla dessa datum föregick den 9 november 2008. Det var då som en kryptovaluta som använder blockkedjeteknik offentliggjordes. Denna kryptovaluta var naturligtvis Bitcoin. För närvarande finns det, som vi vet, många fler liknande projekt. Förutom Bitcoin är Etherium särskilt populärt, som bygger på den så kallade blockkedjan 2.0. Ethereums genombrott ligger i det faktum att man i på varandra följande block kan köra en kod (ett så kallat smart kontrakt).
I regel förknippas eller identifieras blockchain med kryptovalutor, men det är värt att veta att den här tekniken har ett mycket större tillämpningsområde och att kryptovalutor bara är toppen av isberget. Förutom inom den brett definierade teknik- och finansindustrin kan denna teknik även användas inom den offentliga förvaltningen och energisektorn. Exempel på användning av blockchain utöver kryptovalutor finns nedan.
Tillämpningarna är mycket breda, men det går inte att förneka att det var kryptovalutorna som fick blockchain att komma ut ur skuggan och idag är människor som inte har så mycket med kryptografi att göra intresserade av en sådan fråga. En stor grupp människor identifierar även blockkedjetekniken med kryptovalutor.
Detta är inget stort misstag, eftersom kryptovalutor som bekant använder blockkedjeteknik. Det är dock viktigt att komma ihåg att bitcoin, kryptovalutor och blockchain är olika (och inte samma) begrepp. Bitcoin är en kryptovaluta där transaktioner görs på ett decentraliserat sätt och registreras peer-to-peer (mellan användare) med hjälp av en blockkedja.
Transaktioner som utförs på blockkedjan är oåterkalleliga eftersom alla transaktioner lagras på blockkedjan, utan möjlighet att ändra transaktionsinformation (transaktionsbokens oåterkallelighet).
Ett mycket fascinerande ämne är gruvdrift av kryptovalutor. För många människor låter det väldigt futuristiskt och obegripligt. Men när du väl har lärt dig den grundläggande informationen om hur blockkedjetekniken fungerar, blir kryptovalutautvinning i sig självt mycket tydligt. När en användare gör en transaktion med kryptovaluta verifierar andra datorer (tillhörande andra användare) transaktionen och möjliggör därmed transaktionen.
För att förenkla det hela kan vi säga att det behövs datorkraft för detta ändamål (avancerade matematiska operationer utförs för att verifiera transaktionerna). Användare som ger lite mer datorkraft som belöning får en del av kryptovalutan, vilket brukar kallas kryptovalutabrytning.
Frågan är om det fortfarande är möjligt att använda kryptovaluta när den sista BTC har grävts upp? För det första är den tiden fortfarande mycket avlägsen, eftersom den sista bitcoin inte kommer att grävas upp förrän 2140. Det uppskattas dock att det fortfarande kommer att behövas gruvarbetare för att hålla nätverket igång. Med det sagt måste de acceptera att de inte kommer att belönas för att bryta nya block.
Kommer detta att leda till likviditetsproblem?
På ytan verkar det så, men enligt många vetenskapliga teorier kan BTC:s framtid vara precis tvärtom. År 2140 kan nätverket av människor som använder kryptovalutor vara så stort att BTC och andra valutor kan fungera som ett mycket likvid betalningsmedel även om det inte finns någon möjlighet att bryta ytterligare block. Hur som helst är detta några förutsägelser och spekulationer.
Samtidigt kan ingen förutsäga vad framtiden kommer att innebära för BTC och andra kryptovalutor. Att diskutera vad som kommer att hända med Bitcoin om mer än 100 år är något som inte alla är särskilt intresserade av.
En titt på den närmaste framtiden för kryptovalutor är något som man inte kan missa. Kryptovalutor identifieras som ett alternativ till det nuvarande monetära systemet. Intresset för kryptovalutor fortsätter att öka.
Förutom enskilda investerare som ser dem som ett sätt att lagra pengarnas värde över tid bör FinTechs, institutioner och statliga organisationer nämnas. Stora företag som PayPal, Microsoft och bankinstitutioner (Citibank) gör ingen hemlighet av sitt intresse för kryptovalutor.
Den senaste tiden har det talats mycket om att Elon Musk ser positivt på kryptovalutor, tillsammans med många andra välkända personer från världens främsta finansvärld. Dessutom bör det noteras att vi allt oftare får höra information om att regeringarna i vissa länder skulle se framtiden i kryptovalutor.
Hur som helst är framtiden för Bitocoin och andra kryptovalutor föremål för en debatt som aldrig kommer att ta slut. Det finns otaliga röster för och emot digitala valutor. Vi vet verkligen inte hur framtiden ser ut, men vi måste erkänna att kryptovalutor är på god väg att bli en störande tillgång som kan få en revolutionerande inverkan på den globala finansvärlden.
Det som oroar vissa entusiaster av blockkedjetekniken är dess rättsliga status. Den polska regeringen har inte fattat något tydligt beslut om reglering av kryptovalutor och blockkedjeteknik. Även om detta naturligtvis inte betyder att detta ämne inte uppmärksammas av regeringen och den offentliga förvaltningen (om inte annat så för att man kan stöta på skattetolkningar om redovisning av inkomster från kryptovalutor).
Det är värt att notera att många nystartade företag som använder blockchain är verksamma på global nivå. Regeringarnas tillvägagångssätt varierar ibland. Ett särskilt exempel är de kinesiska och venezuelanska jurisdiktionerna, där kryptovalutor är förbjudna. I motsats till detta står Malta och Estland, som är kända för sin vänliga inställning till blockkedjeteknik. Det är bland annat i dessa länder som många fintechs som fokuserar på att använda blockchain i sin verksamhet finns.
Det växande intresset för blockkedjeteknik påverkar den globala ekonomiska utvecklingen. Olika typer av projekt på gränsen mellan teknik och finansbranschen, så kallade FinTech, ses som en slags drivkraft för ekonomin.
Det finns många röster som entydigt betonar att utvecklingen av blockkedjeindustrin är fördelaktig ur entreprenörskapets och ekonomins synvinkel. Den nuvarande situationen gynnar utvecklingen av blockkedjetekniken.
Regeringar, institutioner och entreprenörer är angelägna om att investera i utvecklingen av olika blockkedjebaserade tekniker. Detta resulterar i hundratals nystartade företag som får finansiering för utveckling och forskning. Listan över tillämpningar som kan hittas på blockkedjan är mycket lång, men vi kan riskera en tes om att detta bara är början.
Det enorma intresset för denna teknik och de stora medel som investeras i ytterligare forskning gör att vi tror att en teknisk revolution baserad på blockchain fortfarande är på väg. Intressant nog bekräftas detta av World Economic Forum (WEF), som placerar blockkedjetekniken bland hörnstenarna på den digitala finansmarknaden.
Denna prestigefyllda grupp omfattar även artificiell intelligens (AI), mobila plattformar och sakernas internet (IoT). I en rapport från WEF kan vi läsa att det är den teknik som bygger på kryptografi som ses som en av grunderna för politiken för hållbar utveckling.
Sammanfattningsvis är det viktigt att lyfta fram det som OECD noterar, nämligen att den revolutionära synen på datalagring som blockkedjetekniken erbjuder kan driva på de systemförändringar som krävs för att tillhandahålla hållbar infrastruktur. Med andra ord lever vi i en tid då blockkedjetekniken befinner sig i en intensiv utveckling och mycket tyder på att inte bara FinTech-branschen utan hela ekonomin kan dra nytta av den.
Innehållsförteckning
Läs också: